Har verkligen ingen kontroll på min hjärna nu. Trots att det verkligen inte har hänt ett skit i helgen så har den varit mentalt omtumlande, och jag hade sjukt svårt att ställa om från helg till vardag. Det gick faktiskt inte alls. Somnade väl runt elva igår, och var inte ens trött när jag gick till jobbet vid halv fem. Kanske spelade vetskapen om att jag möjligtvis är ledig imorgon, in.
Efter att jag kommit på mig själv att spela 'Paint it black' för 2500:ade gången så har jag nu också satt introt till Jack Johnsons 'Banana Pancakes'. Har väl bara spelat den runt 1600 gånger än, så den håller ett tag till.
Är det någon mer än jag som fått något slags mass-sms om att man vid klockan nio idag skulle tända ett ljus och sätta i fönstret till minne av Engla som mördades i förra veckan?
Det är en vacker tanke, och jag känner verkligen sorg med hela hennes familj på grund av tragedin som drabbat dem. Men jag kan inte sluta tänka på att det händer samma skit någon annan stans i världen, just som du läser detta. Det är inte bara Englas familj som drabbats av det här. Det är inte bara i Sverige som det här händer. Om du tände ett ljus, låt det också då brinna för alla de tusen barn som dagligen svälter ihjäl i Afrika, eller för alla familjer som krossats och fördärvats av något krig någonstans i denna ack så kalla värld.
Är bara när det här sker utanför våra Faluröda stugdörrar som vi bemödar att faktiskt bry oss?
Och varför göra hela den här familjetragedin till en följetång i kvällstidningen? Mediabevakning har varit så intensiv att inget annat har getts utrymme i tidningarna. Varenda centimeter av familjen har mätts ut och varenda fötvivlad släkting har intervjuats. Den mänskliga integriteten verkar ha fått ett pris. För 10 kronor är precis vad en Aftonbladet kostar.
Fy fan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar